Mejeriprodukter och vassleprotein: Påverkar intaget akne?
Stora observationsstudier kopplar hög konsumtion av mejeriprodukter och vassleprotein till en ökad risk för akne, men randomiserade studier visar blandade resultat och har inte kunnat fastställa ett tydligt orsakssamband. Mjölk och vassle kan öka signalvägarna för insulin och IGF-1 som reglerar talgproduktionen, men att utesluta mejeriprodukter ger inte tillförlitlig förbättring hos alla individer.
Senast uppdaterad: 2026-10-28
Ett högt dagligt intag av mejeriprodukter och mejeribaserade proteiner är i observationsstudier konsekvent kopplat till en ökad risk för och svårighetsgrad av acne vulgaris, men evidensen från randomiserade kontrollerade studier är blandad och fastställer inte något tydligt orsakssamband [1, 5, 11]. Samtidigt som epidemiologiska analyser visar ett dosberoende samband mellan högre mjölkkonsumtion och utveckling av akne, visar kontrollerade studier på isolerade mejeriproteintillskott motstridiga resultat när det gäller faktiskt antal aknelesioner [1, 11].
Observationsdata om mejeriintag och akne
Storskaliga epidemiologiska data visar konsekvent positiva samband mellan allmän konsumtion av mejeriprodukter och förekomsten av akne. En systematisk översiktsartikel och metaanalys av 14 observationsstudier med totalt 78 529 individer (23 046 aknefall och 55 483 kontroller i åldrarna 7–30 år) fann att all form av mejerikonsumtion var kopplad till en ökad risk för akne jämfört med inget intag (oddskvot [OR] 1,25; 95 % KI: 1,15–1,36) [1]. Subgruppsanalyser visade förhöjda odds för enskilda mejeriprodukter [1]:
- Lättmjölk eller skummjölk: OR 1,32 (95 % KI: 1,16–1,52) [1]
- Alla typer av mjölk: OR 1,28 (95 % KI: 1,13–1,44) [1]
- Yoghurt: OR 1,36 (95 % KI: 1,05–1,77) [1]
- Feta mejeriprodukter: OR 1,22 (95 % KI: 1,08–1,38) [1]
- Standardmjölk: OR 1,22 (95 % KI: 1,06–1,41) [1]
- Ost: OR 1,22 (95 % KI: 1,00–1,50) [1]
Denna metaanalys noterade även ett dosberoende samband baserat på frekvensen av mjölkintag i förhållande till ett intag mer sällan än varje vecka: 2–6 glas per vecka hade ett OR på 1,24 (95 % KI: 0,95–1,62), 1 glas per dag hade ett OR på 1,41 (95 % KI: 1,05–1,90), och 2 eller fler glas per dag hade ett OR på 1,43 (95 % KI: 1,09–1,88) [1]. Metaanalysen uppvisade dock betydande publikationsbias och heterogenitet mellan studierna, och justerade effektmodeller dämpade det observerade sambandet [1]. Breda kartläggningar tyder på att den relativa risken mellan mejeriintag och akne generellt ligger mellan 1,10 och 1,44 [17].
Evidens för vassleprotein och idrottare
Komjölksprotein består av ungefär 80 % kasein och 20 % vassle [6]. Vassleprotein innehåller flera viktiga beståndsdelar – däribland beta-laktoglobulin, alfa-laktalbumin, glykomakropeptid, proteospepton 3, immunglobuliner och bovint serumalbumin – tillsammans med flera tillväxtfaktorer såsom transformerande tillväxtfaktor (TGF), insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF-I och IGF-II), trombocytderiverad tillväxtfaktor (PDGF) och fibroblasttillväxtfaktorer (FGF-1 och FGF-2) [6, 9].
Observationsstudier med fokus på idrottare och gymtränande visar ofta en högre förekomst av akne bland personer som använder proteintillskott [6, 9]. I en fall-kontrollstudie på 201 manliga gymbesökare i åldrarna 14–43 år i Irbid, Jordanien (medelålder 22–23 år), var det totala intaget av icke-kostbaserade proteintillskott signifikant högre hos aknefallen (59 %) än hos de friska kontrollerna (42,5 %) [6]. Mer specifikt konsumerade 47 % av aknepatienterna vassleproteintillskott jämfört med 27,7 % av kontrollerna, en skillnad som förblev statistiskt signifikant i en multivariat analys [6]. I denna kohort utgjorde vassle cirka 74 % av alla proteintillskott som användes, medan intag av kasein och kreatin inte visade några signifikanta skillnader mellan grupperna [6]. Vidare rapporterades ett intag av 2 eller fler dagliga portioner standardmjölk hos 40 % av aknefallen jämfört med cirka 30 % av kontrollerna, medan lättmjölk, ost och yoghurt inte uppvisade några signifikanta skillnader mellan grupperna [6, 18]. Bland de 100 aknefallen i denna kohort hade 66 % lindrig akne, 19 % måttlig och 15 % svår, med lesioner främst lokaliserade i ansiktet (80 %), på ryggen (43 %), på axlarna (28 %) och på bröstet (11 %) [6].
En separat prospektiv observationsstudie som följde 30 unga vuxna i åldrarna 18–30 år under 60 dagar observerade en signifikant debut eller försämring av akneiforma lesioner efter progressiv användning av protein- och kaloririka tillskott, med mer uttalade effekter hos kvinnor och deltagare utan tidigare egen historia eller familjehistorik av akne [9].
Data från interventionsstudier har dock utmanat dessa observationsbaserade kopplingar. En dubbelblind randomiserad kontrollerad studie på 49 män med lindrig till måttlig akne i ansiktet eller på bålen fann att 6 månaders tillskott av vassleprotein tillsammans med icke-vassleprotein inte förändrade det totala antalet aknelesioner signifikant i ansiktet eller på bålen jämfört med enbart icke-vassleproteintillskott [11]. En systematisk översiktsartikel som utvärderade kostinterventioner noterade att även om interventioner med låg glykemisk belastning tillförlitligt minskar antalet aknelesioner och svårighetsgraden i studier på 8–12 veckor, är den kliniska evidensen för att utesluta mejeriprodukter främst associativ, motstridig gällande vassleprotein och saknar tydlig bekräftelse på orsakssamband i kontrollerade studier [5].
Föreslagna biologiska mekanismer
Acne vulgaris drabbar vanligtvis personer i åldern 12–24 år (där 15–20 % upplever måttlig till svår sjukdom) och kvarstår i vuxen ålder hos nästan 50 % i västerländska populationer, samtidigt som tillståndet i stort sett saknas i icke-västerländska kulturer med traditionella kostvanor utan mejeriprodukter, socker och spannmål [1, 15]. Den biologiska hypotesen som kopplar mejeriprodukter och vassle till akne kretsar kring uppregleringen av signalvägen för insulin/IGF-1 (IIS) och mammalian target of rapamycin complex 1 (mTORC1) [6, 12, 14]:
- Höjning av insulin och IGF-1: Mjölkkonsumtion stimulerar postprandial insulinfrisättning, glukosberoende insulinotropisk polypeptid (GIP) och hepatisk IGF-1-syntes till nivåer som överstiger isokaloriska köttkontroller [1, 17]. I en studie på 783 aknepatienter och 502 kontroller uppvisade individer som rapporterade matförvärrad akne signifikant högre serum-IGF-1-nivåer (543,9 ± 56,4 ng/ml) jämfört med dem som inte gjorde det (391,3 ± 118,2 ng/ml) [15].
- FoxO1-inaktivering och mTORC1-aktivering: Förhöjda nivåer av insulin och IGF-1 aktiverar PI3K/Akt-kaskaden [12, 20]. Akt fosforylerar tuberin (TSC2), vilket stör TSC1/TSC2-komplexet och aktiverar det lilla GTPaset Rheb, som i sin tur stimulerar mTORC1 [12, 20]. Samtidigt driver höga mängder leucin i kosten direkt translokeringen av mTORC1 till lysosomala Rheb-fack och fungerar som ett substrat för syntes av talglipider [15]. Akt fosforylerar även de nukleära transkriptionsfaktorerna FoxO1 och FoxO3, vilket orsakar deras uttransport till cytoplasman [16, 20]. Förlusten av nukleärt FoxO1 – en metabol repressor av androgenreceptorer (AR), sterol regulatory element-binding protein 1 (SREBP-1c) och peroxisome proliferator-activated receptor gamma (PPARγ) – lättar på hämningen av sestrin3 och AMPK, vilket ytterligare driver mTORC1-aktivitet, talgcellsproliferation och talglipogenes [12, 16, 20]. I kontrast uppvisar obehandlade individer med Larons syndrom (som har en defekt i tillväxthormonreceptorn och lågt IGF-1) bibehållna höga nivåer av nukleärt FoxO, undertryckt mTORC1 och utvecklar inte akne [12].
- Androgensignalering och follikulär dynamik: IGF-1 förstärker androgensignaleringen genom att öka gonadalt testosteron, adrenalt dehydroepiandrosteron (DHEA) och aktiviteten hos 5α-reduktas, vilket omvandlar testosteron till dihydrotestosteron (DHT) [14]. Dessutom avlägsnar den Akt-medierade uttransporten av FoxO1 en kritisk korepressor från androgenreceptorns transkriptionsaktiveringsenhet 5 (TAU5) [14].
- Inflammation och keratinisering: Ökad talgproduktion ger substrat för tillväxt av Cutibacterium acnes (tidigare Propionibacterium acnes), vars lipaser frisätter fri palmitinsyra [14]. Detta aktiverar NLRP3-inflammasomen, vilket triggar signalering av interleukin-1-beta (IL-1β), Th17-celldifferentiering och IL-17-driven follikulär hyperkeratinisering [14]. Samtidigt underlättar Akt-medierad fosforylering av MDM2 den proteasomala nedbrytningen av den proapoptotiska faktorn p53, vilket bidrar till talgkörtelhyperplasi [20].
Praktiska slutsatser
Observationssamband tyder på att individer som konsumerar flera dagliga portioner mjölk eller frekvent tar tillskott av vassleprotein har en måttlig statistisk association till ökad förekomst av akne [1, 6]. Frånvaron av försämrade aknelesioner i randomiserade studier innebär dock att uteslutning av mejeriprodukter eller ett byte från vassle till icke-vassleprotein inte kan betraktas som en garanterad klinisk lösning [5, 11]. Vid utvärdering av potentiella kostutlösare bör individer och kliniker skilja mellan statistiska korrelationer i observationsstudier och interventioner verifierade i kliniska prövningar [5].
Referenser
Webbkällor
- Dairy Intake and Acne Vulgaris: A Systematic Review ... - PMC
- Dairy intake and acne development: A meta-analysis of ...
- Dairy Intake and Acne Vulgaris: A Systematic Review and ...
- How does dietary intervention (specifically reducing dairy ...
- How does dietary intervention (specifically reducing dairy ...
- The Effect of Whey Protein Supplements on Acne Vulgaris ...
- Acne vulgaris in athletes: Special considerations for ...
- Whey protein and acne: exploring the complex relationship
- Incidence of acne vulgaris in young adult users of protein ...
- The Effect of Whey Protein Supplements on Acne Vulgaris ...
- A double-blind randomized controlled trial published in ...
- Potential role of FoxO1 and mTORC1 in the pathogenesis of ...
- The potential impact of whey protein on hair
- Linking diet to acne metabolomics, inflammation, and ...
- Dietary intervention in acne: Attenuation of increased ... - PMC
- Impact of Diet and Nutrition in Patients with Acne Vulgaris
- Does dairy cause acne?
- The Effect of Whey Protein Supplements on Acne Vulgaris ...
- Isotretinoin's transcriptomics: Much more than mTORC1 ...
- Fundamentals of Acne Pathogenesis and Isotretinoin Treatment
- Potential role of FoxO1 and mTORC1 in the pathogenesis ...